Portfoliometodik Àr idag ett kÀnt begrepp, likasÄ digital elevportfolio. BÄda dessa begrepp, och en av de programvaror som frÀmst Àr utvecklade för att vara en aktiv digital elevportfolio, har en central roll i den hÀr studien. Portfolio Manager 2, som programmet i frÄga heter, Àr utvecklat i Sverige av svenska pedagoger.Studien har en kvantitativ ansats med enkÀter som redskap. En köns- och specialpedagogisk betraktelsegrund fanns i studien, vilket ocksÄ resulterade i nya pedagogiska rön.Studien Àr utförd i 5 klasser pÄ 2 olika svenska skolor i slöjd, dÀr samtliga elever gick i Äk 5.LÀrarenkÀten var utformad sÄ att den skulle kunna ge en bedömning av ?fenomenet? PM2 som helhet, dÄ PM2 Àven innehÄller verktyg av det mer administrativa slaget.Studiens resultat bekrÀftar tidigare studier, dvs.

Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur man som pedagog kan arbeta med digital portfolio i förskola samt hur digital portfolio kan fungera som ett underlag till reflektion över pedagogens verksamhet samt som ett verktyg till att förÀndra den. I min undersökning har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger i förskolan som arbetar med digital portfolio. Min studie visar att pedagogerna anser att digital portfolio Àr ett arbetssÀtt som synliggör barns lÀrande för pedagogerna, barnen sjÀlva samt för förÀldrarna. Studien visar Àven att digital portfolio anvÀnds till att förstÄ och förÀndra den egna verksamheten men att pedagogerna inte pÄ ett medvetet sÀtt anvÀnder digital portfolio till det syftet. I min diskussion för jag ett resonemang om resultatet samt om möjligheterna med digital portfolio..

Detta arbete syftar till att skildra hur portfoliometoden fungerar som pedagogiskt verktyg, hur den anvÀnds i grundskolan och i vilken utstrÀckning det Àr möjligt att anvÀnda metoden som ett utvÀrderingsinstrument. Arbetet skildrar hur portfolio fungerar i teorin jÀmfört med hur den fungerar i verkligheten utifrÄn olika pedagogers synvinklar. Tyngdpunkten ligger pÄ hur portfoliometoden tillÀmpar kunskap, utveckling och lÀrande utifrÄn LpO 94 och hur portfolio fungerar för att ge elever större kunskap om hur man kritiskt granskar och utvÀrderar sitt eget arbetsmaterial. Trots ordentliga förberedelser visade det sig inte vara sÄ lÀtt att fÄ pedagoger att stÀlla upp pÄ min undersökning. Bortfallet blev allt för stort för att kunna dra nÄgon riktigt slutsats genom den.

The purpose of this paper is to find out which portfolio theory one should use during a financial crisis. We will examine two different portfolio theorys, the Minimum Variance portfolio and the beta portfolio.We have chosen to study two different portfolios, and followed their development during the financial crisis with its start in 2008 and the IT bubble with its start in the middle of 2000.The data has been collected from OMX internet database making it quantitative study. The beta portfolio's objective is to follow the index and the Minumim Variance portfolioÂŽs objective is to spread the risk by investing in stocks with low volatility. By following the two different portfolios, and compare the development to the index, we will be able to determine which theory is most suitable to use during a recession. The studyperiods we chose were both in a recession and it turned out that the most appropriate portfolio to use was the Minimum Variance portfolio because stock in this portfolio tends to be less sensitive to economic fluctuations..

Portfolio Är portfolio en möjlig metod pĂ„ yrkesförberedande gymnasieprogram?.

Portfolio Àr ett sÀtt att dokumentera och en portfolio kan utgöras av en samling av barnets alster som visar pÄ barnets framsteg. Vi vill med vÄr undersökning ta reda pÄ hur man som pedagog kan arbeta med portfolio i förskolan. Vi vill Àven ta reda pÄ varför man som pedagog kan arbeta med portfolio i förskolan. I vÄr litteraturgenomgÄng har vi tagit upp kort om förskolans historia, lÀrande, pedagogisk dokumentation och reflektion. DÀrefter har vi en del som behandlar portfolio i korthet: samverkan, utformning och innehÄll.

I arbetet undersöks portfolio, som Àr en metod som anvÀnds i skolan för att eleverna skall bli medvetna om sitt eget lÀrande..

Denna rapport redovisar utvecklingen av en elektronisk portfolio som Àr avsedd att anvÀndas av personer verksamma inom eller med inriktning mot IT-branschen, till exempel webbutvecklare. Syftet med e-portfolion Àr att den skall representera en persons kunskaper och kompetens med hjÀlp av publicerat material som kan tÀnkas vara intressant för arbetsgivare. Tanken Àr att e-portfolion skall fungera som komplement till CV och personligt brev. För utvecklingen av e-portfolion har jag utnyttjat olika designprinciper och riktlinjer. MÀrksprÄket HTML, CSS samt skriptsprÄken PHP och JavaScript har anvÀnts.

Syftet med denna studie var att beskriva, analysera och försöka förstÄ vilken betydelse lÀrare anser att portfolion har för elevers lÀrande. I studien har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer dÀr fyra verksamma lÀrare i Ärskurs 4 ? 6 har deltagit. HÀr beskrivs hur eleverna tar till sig kunskap genom att anvÀnda portfolio, vad de lÀr sig med portfoliometodiken samt varför och hur lÀrare motiverar sitt anvÀndande av portfolio som ett pedagogiskt verktyg nÀr de vill se elevers lÀrande. Resultatet visade att om lÀrare har ett liknande förhÄllningssÀtt till portfoliometodiken, speglar det av sig pÄ eleverna.

Inom kommunikationsbranschen rÄder det hög konkurrens om arbeten för bÄde nyutexaminerade arbetssökande och de med erfarenhet. En viktig del i ansök-ningshandlingarna Àr en portfolio som visuellt visar personens kompetens och talang.Denna kvantitativa studie har genom en webbenkÀt med 50 byrÄer inom kom-munikationsbranschen undersökt hur de rekryterar ny personal samt deras per-spektiv kring portfolion i samband med detta. Studien har Àven syftat till att belysa skillnader i svaren beroende pÄ byrÄernas storlek.Resultaten frÄn enkÀten visade att den vanligaste kanalen vid anstÀllning inom kommunikationsbranschen Àr via personliga kontakter och att det Àr portfolions kvalité som vÀger tyngst vid anstÀllning. Vid ansökan föredrog byrÄerna en digital portfolio men vid en arbetsintervju sÄg de helst en kombination av en fysisk och digital portfolio. Mindre skillnader fanns i svaren beroende pÄ byrÄ-storleken..

This paper studies the research foundations created in 1994 from the former wage earners? funds out of a portfolio management point of view. Firstly it describes the seven largest foundations and their different portfolio management structures. Secondly it analyses the performance of these foundations measured as the intercept, Jensen?s a, in a linear regression of the excess returns of a portfolio versus a proxy for the market, as well as the Sharpe-ratio.

Syfte med denna studie har varit att studera relationen mellan motivation och portfolio, bÄde digital och pappersbaserad. Samt att studera huruvida den ena metoden Àr mer motiverande för eleverna Àn den andra och hur relationen ser ut mellan portfolio och nÄgra av de sex utvalda motivationsteorierna som redogörs för i uppsatsen.Den metod som har anvÀnts i denna uppsats Àr forskningskonsumtion vilket innebÀr att resultatet Àr baserat pÄ tidigare forskning inom de omrÄden som berörs i denna uppsats, det vill sÀga motivation och portfolio. UtifrÄn dessa artiklar samt ytterligare litteratur har sedan en analys och diskussion gjorts för att undersöka relationen.Resultat som framkom i undersökningen visade att portfolio har en motiverande effekt för eleverna, framförallt den digitala portfolion, detta dÄ den har flera tekniska fördelar jÀmfört med den pappersbaserade portfolion. Det framkom Àven att elevernas motivation i samband med portfolioarbetet visade en tydlig koppling till motivationsteorierna som tas upp i uppsatsen.Mina slutsatser av denna uppsats Àr att framförallt den digitala portfolion Àr en gynnsam metod att anvÀnda för att elevernas motivation ska öka. Dock bör teknologin i den digitala portfolion fortsÀtta utvecklas för att minska risken för tekniska problem.

Denna studie Àr en undersökning som visar pÄ elevers syn pÄ att arbeta med portfolio samt lÀrares syn pÄ portfoliometodik i skolan. Studien bygger pÄ elevenkÀter och lÀrarintervjuer med halv strukturerade frÄgor. Informanterna i undersökningen bestod av elever som arbetar med portfolio och lÀrare som arbetar med portfoliometodik. Resultaten av undersökningen visade att eleverna och lÀrarna Àr nöjda med arbetet med portfolio och med arbetssÀttet med portfoliometodik. Genom att arbeta med portfolio anser eleverna att de Àr aktiva och delaktiga i sin lÀrprocess och de tycker Àven att portfolion Àr till stor hjÀlp nÀr de ska ta ansvar för sina arbeten.

Sammanfattning Med denna forskning har jag frÄn olika perspektiv belyst portfolio som verktyg till aktivt lÀrande. Jag har ocksÄ försökt förstÄ hur elever och pedagoger upplever varandras utveckling med portfolio som arbetssÀtt. Intressant har ocksÄ varit vilka tankar och drivkrafter ligger bakom valet av portfoliometodiken. Genom frÄgor till skolledare och enkÀter med elever och pedagoger i en portfolioskola har jag velat, med ett tÀckande perspektiv, bidra till tidigare forskningar. Jag anvÀnde mig av intervjufrÄgor till skolledare och enkÀter av kvantitativ och kvalitativ karaktÀr för pedagoger och elever.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur pedagoger i förskolan resonerar kring anvÀndningen av portfolio i den praktiska verksamheten. Syftet Àr Àven att analysera vilken funktion berörda pedagoger anser att portfolion har. I studien har vi anvÀnt oss av kvalitativ undersökning genom enkÀter. Vi har utfört studien bland frivilliga förskolor som arbetar med portfolio. I uppsatsens bakgrund behandlas litteratur som beskriver hur pedagoger kan arbeta med portfolio, det vill sÀga sÄdant som rör portfolions syfte, innehÄll, verktyg och arbetssÀtt.